Känner man sej bara så himla liten...

I min lilla värld har alla barn det bra. Ingen är utan kärlek, deras föräldrar bråkar inte, dricker inte, knarkar inte och alla har det bra! I min värld får alla barn höra varje dag att de är värdefulla och att det alltid finns tid för en kram. I min värld finns ingen som vill barn något ont, inga barn är dum mot varandra och de delar sina saker och leker med varandra oavsett bakgrund. I min värld fryser inga barn och ingen är för varm. Alla barn får mat, har tak över huvudet och är skyddade mot allt ont.

Det är hårt att läsa tidningarna varje dag och inse att min värld inte existerar. Inte på riktigt.. Inte i vaket tillstånd.

Det känns så viktigt att berätta för Victor hur värdefull han är för oss, hur älskad han är. Pussa honom godmorgon och pussa honom godnatt. Finns många saker man som förälder kan göra annorlunda. Jag är ingen supermorsa, gör antagligen en himla massa "fel" men en sak är jag jävligt bra på: Att ge min son all den kärlek han förtjänar!

När jag läser tidningarna och ser nyheterna så önskar jag ändå att min rosa lilla värld fanns på riktigt..

Igår kväll somnade jag innan halv 10!! Och har sovit nästan hela natten. Hade så jäkla ont i huvet så jag skulle gå in o lägga mej i mörkret en stund bara men måste ha totaldäckat! Vaknade till vid 4.30 och insåg att jag hade gårdagens outfit kvar på. Men så mår jag mycket bättre idag också! Någon buse kvar i näsan men myyycket bättre!