Japp! Den har jag! Albino nästan, fast utan röda ögon.. Ska ut o chocka solen lite nu. Grannskapet kommer inte se nåt på flera dagar efter att ha blvit bländad av min blekfeta ursäkt till figur..

Hello!

Idag vaknade den lille på strålande humör för första gången på flera dagar! Wee! Är två nya tänder på g, så han har väl ont i munnen stackarn.

Vet ni att det finns människor som har som jobb att vara ute i skogen och räkna blåbär?? Jo, det är sant! Jag såg det på nyheterna häromdagen! DOM RÄKNAR BLÅBÄR!! Å har säkert bra betalt oxå. Jag höll på å bryta ihop, -Vad jobbar du med då? -Jo jag är blåbärsräknare.. Vilken stämningshöjare va?! Risk att folk på festen får sej ett gott skratt! Undrar om blåa fingrar går som arbetsskada?

Själv ska jag börja söka riktigt jobb snart, jobbar på min CV för fullt men jag är ju bra på så himla mycket så det blir för långt, hihi.. Nä gud va svårt det är! Egentligen borde ens mamma eller nån man har jobbat för skriva den. Jag är social, utåtriktad, positiv bla bla bla, har iiinga dåliga egenskaper alls. Jobbar jättebra i grupp, är en riktig problemlösare och väldigt skötsam! Haha, dom skulle se mej på fest, Weee, håll i hatten chifen!

Har funderat lite på resan som mamma.. Först är man jättespeciell när man är gravid och det finns ingen som har varit lika gravid som en själv. Sen föds det lilla pyret och då är det förlossningssnack dagarna i ända och man totalt uppslukas av den lilla och han är såå fin och vill visa alla (vill jag iofs fortfarande). Sen tror man att man är helt oersättlig, ingen annan kan som jag! Tills man lämnar bort lillen nån gång och mormor glatt talar om att det var inga problem alls, han somnade som en klubbad säl klockan 8 och sov nästan hela natten. Men vadå? Kan hon lika bra som jag/vi?? Va fan! Men ok, jag börjar acceptera att andra kan ta hand om vårat barn, det ger mej ju egentligen en större frihet till att faktiskt kunna hitta på andra saker och jag o M kan göra nåt tillsammans utan barn.

Nu tror jag att jag har kommit in i en ny fas, bekräftelsefasen (om det finns nån sån), Lillen är ju jätteduktig, 9 månader och går som han aldrig har gjort annat, vet var badkarspluppen ska sitta, och var nattlampan ska i väggen nånstans. Och även fast det går bra för honom och han verkar må bra, så är jag orolig att jag inte är en tillräckligt bra mamma.. Gör jag rätt? Får han rätt mat? Är jag ansvarsfull nog? Har jag gått ner tillräckligt efter graviditeten eller borde jag vara smalare? Ser jag ut som en mamma?  Jag har alltid haft stort bekräftelsebehov men nu tror jag det är större än nånsin! Men jag fattar ju, det är inte jag som ska ha beröm, det är V! Tänk när han har tagit körkort, Vad duktig JAG har varit som övningskört med honom, funkar ju inte så, det fattar tillomed jag..

Har anmält intresse på en ny lägenhet, är den riktigt fräsch så tar vi den, annars orkar vi inte flytta igen. Är bara så trött på allt liv här på gården.. Jag hatar verkligen dessa jävla EU moppar! Finns det bara ett läge på dem? -Full gas? Väntar bara på att första olyckan ska ske här utanför. De har lagt ut två stora stenar på gången här utanför så de inte ska komma förbi, men dom flyttar isär de hela tiden.. Vi flyttar ihop, de flyttar isär, typ två gånger om dagen!

I övrigt allt bra, disken väntar, suck! Har fått två jättestora bromsbett på ena benet som inte vill ge sej, de gör jätteont! Klia klia klia, man ska inte klia!!

Lägger in en bild på mitt älskade gudbarn, Wilma! Det här är ett tag sen men jag älskar verkligen denna bild!!

Du är så fin och jag tycker om dej

Du är så fin och jag tycker om dej

-Ingen är så fin som dej i hela världen

-Ingen är så fin som dej i hela världen

Måste ha varit en väldigt lång natt eftersom jag skrev sist att jag skulle skriva nåt kul dagen efter.. Har glömt bort, inte haft tid, inte orkat. Men nu!!

Full fart här på dagarna, ja på kvällarna också för den delen. Lillen går för fullt nu, är öööverallt! Teve här, sladdar där, leksaker här, brödsmulor där. Puh!

Annars känns det rätt ok nu, börjar bli gladare igen och tycker det mesta är kul igen.. Har fått ont i en arm, har börjat käka voltaren. Tanten på apoteket skulle hjälpa mej och satte på mej nå skydd, men det tror jag inte på, det skulle hjälpa för stunden men jag vill ju bli bra! Inte bara just nu. Så tyckte hon att jag skulle vila armen, inte bära så mycket, men tjena, jag har ju världens mammigaste lilla kille. Jag får nog ha ont..

Idag fyller Lillebror år, Grattis på honom!

Har besök av svärföräldrarna i helgen, farmor o farfar får äntligen träffa sin lilla gut lite! Mojsigt! Victor springer runt och vet inte riktigt vem han ska va hos, så mycket uppmärksamhet, märks att han stormtrivs! Å farfar är ju så busig!

Nån som har lite energi, vilja och lust att skänka? Vill ingenting på dagarna, orkar ingenting, har massa saker som hänger över mej och som jag vill och borde göra men jag hamnar framför teven i alla fall. När Liten är vaken vill jag att han ska sova, när liten sover vill jag att han ska vakna. Energin som jag har kommer runt 18.30 på kvällen då jag vet att min kära är påväg hem. Han tar med lite hem till mej.

Önskar det börjar regna snart så jag inte behöver bestämma själv om jag ska gå ut idag eller inte..

-Trööökigt!

-Imorgon ska jag skriva nåt roligt och försöka vara lite positiv, jag lovar!!

Lägger in en bild på hur jag känner mej :-)

Nä nåt stämmer inte. Känner mej lite låg, hängig. Har haft trevligt idag men känns ändå inte riktigt. Känner mej lite trött, inget är roligt.

Varför?

-Jag vet faktiskt inte..

Fin dag idag, ska ut på picnic med Alfonz och hans mamma, kanske återkommer lite senare!

-See ya!!

I lördags var det dagen D! Dagen jag sett fram emot så länge! En av mina vänner gifte sej och jag började dagen med att åka till frissan och bli fin i håret! Blev jättebra! Var hemma hos mamma och gjorde oss iordning jag o M. Å va snygg han va! Grrr...

Jättefint i kyrkan, de var så vackra båda två! Dom strålade som två solar!

Vidare iväg till festen som började jättebra, god mat, trevligt folk och allt var nöjda! Trevliga tal, inga såna där tråkiga som man sover sej igenom, utan alla verkade ganska genomtänkta och det gick inte att missa att brudparet verkligen är omtyckta! Efter maten blev det dans. Och där är tyvärr det mesta svart för mej! POFF, Va fan hände!? Tyckte inte jag drack såå mycket. Kommer inte ihåg så mycket alls faktiskt. PINSAMT! M såg hur dålig jag blev och ringde efter skjuts på en gång, TACK! Tror att jag åkte hem innan jag ställde till med någon skandal eller skämde ut mej totalt, är det någon som vet motsatsen så får ni gärna tiga om det, och låta mej tro i min lilla värld att jag åkte hem innan, inte efter skandalen.

Gratis sprit är tydligen livsfarligt, ialla fall om man dricker sällan eller har ätit dåligt plus att man har mens. Det va en sån där otäck fylla, drack bara vin men det blev en riktig spritfylla. Hade jag inte varit i ett slutet sällskap hade jag faktiskt nästan misstänkt att någon lagt nåt i mitt glas, allvarligt.. I allafall var jag jättebesviken redan på natten. Vägrade åka bilen hela vägen hem och gick sista biten, kom hem till mamma, slängde av mej klänningen, skor, drog ur löshåret, slängde mina smycken, skrek och svor i bara bh och ett par minimala stringtrosor dagen till ära. Mamma undrade om jag o M va osams men det va vi ju absolut inte, den enda jag var osams med var mejsjälv.

När jag vaknade på morgonen tänkte jag, fan jag måste ur med löshåret men det va redan borta. Jag har inte ett minne av att jag gjort nåt av detta på natten. Hade så dåligt samvete av att jag inte sagt tack o hej innan vi åkte, det hör ju för fan till vanligt folkhyfs att man gör. Ringde till bruden, som bara skrattade för jag hade ju gått in enbart för att tacka och tala om att jag var tvungen att åka. Helt jävla svart är det! -PINSAMT!

Men i alla fall, jag hade supertrevligt innan allt tråkigt hände, och TACK Ingrid och Jens för att vi fick komma och dela er dag! Hoppas ni får det trevligt på er bröllopsresa!

På söndagen blev det mest lugnt sen. Lite chips o cola, borde verkligen ha varit brakbakis men va upp vid 9.30 ungefär. Sov en stund på eftermiddagen, åt lite mammas köttbullar, sen hände det STORA!!

Victor tog sina första steg!!! Han kan gå!! Har jag förtjänat att se nåt så underbart efter mitt misslyckande kvällen innan?? Han släppte taget och gick mot leksaken jag höll framför honom. Först blev det två små steg innan han satte sej. Sen började han hos mamma och gick mot mej! Mamma räknade till 17 steg! Vi skrattade och hejade på honom så han undrade nog om vi var tokiga. Jag blev så stolt så tårarna rann! Min lilla kille! Tror att M var ganska rörd också, stolt i alla fall! Och mormor fick ju se också som tack för barnvakten! Sen gick han några steg åt gången ett par gånger till. På fredag blir han 9 månader! Igår och idag har han inte varit så pigg på att gå, verkar lite feg. Men vi ska inte stressa eller pressa honom, han är ju så liten, vi har all tid i världen på oss! Men håll med om att han är duktig!

I lördags fyllde även min bästa vän Åsa 18 (29) år! Har knappt hunnit gratulera henne så jag gör det här! Lägger upp den finaste bilden jag har på henne ;-) (om det funkar denna gången) Grattis kompis!!