Ett medicinskåp skulle vara superbra för oss! Ha allt samlat på samma låsta ställe där inte nyfikna fingrar kommer åt :)

Mamma

Ditt totala fundusmått är nu ungefär 31-35 centimeter. Du kan ha ökat mellan cirka elva till tretton kilo. Så här långt in i graviditeten brukar ledbanden och musklerna i korsryggen mjukas upp. Detta kan göra att du får ont i ryggen. Om värken är besvärande bör du prata med din barnmorska.

Många känner sig lättirriterade nu.  No Shit Sherlock!!

Bebisen trycker på överallt. Det är svårt att andas, sitta, stå och sova. Prata mycket med din partner så han eller hon förstår vad du går igenom. Nu står magen som högst för att snart sjunka ned lite. Då blir det lite lättare att andas igen.

Barnet

Nu är barnet ungefär 45 centimeter långt. Du har säkert känt av att barnet hickar ibland. Det sväljer fostervatten, kissar och tränar därmed matsmältningen. Barnet har hittills varit ganska skrynkligt men nu börjar huden räta ut sig. Navelsträngen är generellt cirka 50 centimeter lång och tjock som en tumme.

Vikt 2 600 gram

Micke och Victor har en egen liten grej. "Ska vi prata med mina vänner??" frågar han pappa varenda dag 25 gånger. Micke bor i princip på golvet vid tågbanan. Det går ut på att de ska sitta tillsammans och prata med tågen och de kör tågen lite, men mest pratar de. Jag duger inte riktigt till det men det är ju gulligt att de har sin egen grej..

Imorse när vi skulle gå upp så höll Virre på å klä på sej själv medans jag och Micke låg och drog oss lite i sängen. Han kom in till oss och sa

-Nä pappa, vi kan inte prata med mina vänner nu heller, jag måste ju klä på mej först vet du väl??

Kvar i sängen satt vi som två fågelholkar och tyckte att det lät jäkligt gulligt!  

Klädde på oss fullt för att ta oss till tandläkaren. Vi skulle åka buss och det är liten bit att gå till bussen så vi tog en vagn. Inte den vi brukar utan den första sittvagnen som man kan ha vänd mot sej när man kör. Tänkte det var bäst för honom att inte sitta i blåsten när han är halvkrasslig. Bra tänkt so far. Ner i källaren och stuvade i åkpåse, Victor och filt och kom sen på att jag måste ju uppför trappan med hela ekipaget. Jaja, jag kör. Börjar köra. Jäklar vad lite luft det var i däcken, jaja, vi kör, hur illa kan det vara? Jag baxar vagnen uppför trappan, genom snö, upp på bussen överallt. När jag reste mej upp hos tandläkaren kände jag att jag var lite öm på ett ställe i "musbenet" (blygdbenet). Nu har jag inte ont när jag står stilla eller sitter. Men när jag ska igång... Jag kan fan knappt gå. Det gör så ont!

Imorgon när jag vaknar är denna smärta ett minne blott. I mitt liv och i min kropp finns inget som heter graviditets kravel. Jag är gravid, jag ska ha barn, Punkt. Inget annat trassel. Ingen foglossning, inge halsbränna eller nåt annat larv. Jag som är den mest otåliga och nyfikna människa i denna värld har gjort det bra ändå att överleva denna tid i total ovisshet. Jag tänker inte ha ont också.

Måndag morgon. Och den blev just det. Bajs.

Virre är inte hundra pigg och otroligt gnällig och det gör ju inte att jag direkt sprudlar. Och ju grinigare jag blir desto värre blir han. Jag får lov att vara den vuxna här och styra upp det hela.

Egentligen borde vi kanske inte åka till tandläkaren idag, men det får bli så. Det blir en liten sväng ut iallafall innan vi ska hem och stänga in oss igen. På Torsdag får han gå på dagis om han känns ok. Å va kul för honom att få komma iväg och leka med sina kompisar!