Ooohopps vad folk det har varit idag, kul! Blev så hungrig så jag fick ett skakanfall i händerna, nu har en korv landat i maggen så det är bara och köra igen! Ska ta en kaffe först! Sen kör vi!

På kvällen alldeles innan jag ska somna så tänker jag så mycket.. För mycket. Då kommer jag alltid att tänka på mormor och har nog gjort det till och från senaste året och absolut varje kväll sen vi fick veta att hon var sjuk. Och jag tänker att det aldrig har hänt. Allt är som vanligt, vad gråter jag för? Det känns inte som om det är på riktigt på nåt sätt. Jag kan fortfarande åka dit och hälsa på. Sen slår det mej och jag blir alldeles kall. Det ÄR på riktigt! Det ÄR sant! Men jag skyndar mej att slå ifrån mej det och tvingar mejsjälv att somna. Jag vill ju inte att det ska vara sant. Jag vill ha henne kvar. Men det går inte.. Jag får inte bestämma det.

När jag vaknar på morgonen så kör dagen igång igen, livet rullar vidare och det känns bättre och bättre. Våren kommer och det blir ljusare och lättare. Jag tillåter mej att vara glad.