Och som den lilla schlagerDiva man är så fick jag ju rätt..

Ställer mej i ledet med dom som säger - Go Salem -Go Salem

Har inte tittat, vi tittar på Barca istället.. Skäms på mej.. Ser snabbgenomgången nu och tycker lite..

Ola: Gillar inte.. Inte för att låten är dålig utan för att jag inte gillar.. Ola.

Nummer 2. Vad har hon på sej?? hör inte ens låten för jag kan inte låta bli att tycka något om hennes kläder..

Resten kommer jag inte ihåg så mycket av.. Jo, han med trasiga jeans kanske och sen såg jag lite av Singelkillen. Praktisk kille.. Han har planerat att festa hela natten och gå halvfull till sitt jobb på SIBA imorgon. Salem såg jag hela låten, gillade lite, men har ju bestämt mej för att inte tycka om, men kanske måste ändra mej.. Låten var lite behaglig, nästan så jag såg eftertexten till någon film framför mig. Ja helt typisk "nu är filmen slut nu kan ni börja hångla" musik..

Hörde Måns i förbifarten i nån intervju, han var segerviss skojade programledaren om.. Och nu förstår jag varför. Jag var säker på att han skulle va med och tävla.. Fel ute.. Igen..

Varför måste Christine Meltzer alltid se ut som hon kommer direkt från sängen???? Godmorgon liksom..

Jag gillar Malin Wollins blogg. Jag tycker att hon är en cool och avslappnad människa. Jag skiter i att hon kallar sina ungar osnutna och att hon gillar att ha egentid. Jag vet och förstår att hon älskar sina barn och kan inte utläsa något hatiskt mot de alls. Jag tycker hon har en speciell jargong i sin blogg och jag tycker den är lite rolig. Även fast jag är mamma. Det tycker inte denna barnlösa tjej som kan ha egentid 24/7.

Har fått meddelande om att min order med gardiner och diverse är skickad. Gick in och kollade. Av allt jag har beställt är det endast en sorts gardin och muffinsformarna som är påväg. Jag hade beställt en gardin, ett ljusfat och en kandelaber som jag visste skulle komma senare men nu blev det alltihop nästan fast det har stått leveransdatum 10 februari på allt. Men va besviken jag blev. Tur att de skickade REAgardinerna iaf.

Nu får jag väl vänta då.. På 5 gardiner, kandelabern och ljusfatet. Kul. Tack så jävla mycket..

Idag har vi inte gjort så många knop. Städat bakat och pysslat lite. Gick och handlade lite.

Ikväll är det hockeykväll! Mora-Leksand! Å vad jag önskar att LIF vinner!!

Anna: Jag vill veta... Men ändå inte.. Ååå jag kan inte bestämma mej.. Men vet inte om jag kan vänta.. Jag återkommer om ifall jag vill veta.. Men du har ju sett och överlevt det så förhoppningsvis är det inte så illa som jag befarar?!?!?!

Är det inte hög tid att Desperate börjar igen nu?

Fast jag vet egentligen inte om jag vill.. Jag vill inte att nån på Wisteria ska ha dött.. Jag vill inte veta svaret. Det bli ju inte detsamma om någon är borta. Och om Lynette har förlorat bebisarna i magen så har ju allt groll varit helt förgäves.

Jag vill att det ska börja nu men ändå inte.. Är så nyfiken...

Ssssccchhhmakk

(sover)

Ssssssscccchhhmaaakkkkkk

(vaknar.. Om jag låtsas sova får jag kanse en till)

Ssssssscccccchhhhmmmmmmaaaaakkkkkkk

(öppnar ögonen)

-Mamma Vakna!!

När jag var liten var jag med min mormor så ofta jag bara kunde och fick. Vi åkte på små turer och hon tog med mej på små utflykter (som var vardag för henne men spännande för mej). Jag kommer till exempel ihåg att vi flera gånger var till Sundbergs Barbro för att köpa ägg.

Sundbergs Barbro var en speciell tant. Stor och bullrig, svor mycket och skrädde inte orden. Vad det än gällde. Hon hade säkert en miljon höns i alla möjliga färger, storlekar och sorter. Vissa la ägg som såg konstiga ut och hon hade tilloch med gröna ägg. Vi brukade gå ut och titta på dem och alltid hittade hon något extra ägg att plocka med sig in. Mormor brukade få en kopp kaffe eller så satt vi bara en stund vid hennes köksbord och de pratade lite. Jag hade fullt upp med att titta på alla saker hon hade.

Sundbergs Barbro berättade hur det gick till att få kycklingar. Ägget skulle ligga mjukt och ha mycket värme. Jag fick ett grönt ägg. Jag tyckte om Sundbergs Barbro på ett konstigt sätt. Jag tyckte att hon var snäll men var samtidigt nästan lite rädd för henne just på grund av hennes burdusa framtoning. Hon var nästan lite oberäknelig och man visste inte riktigt från gång till gång om hon var allvarlig eller om hon skojade, om hon var arg eller om hon bara såg sån ut. Lite läskig var hon. Jag vågade inte annat än att ta mitt gröna ägg, lägga det i en glasburk, på två små dukar jag vävt själv av mjukt garn och sedan sätta min skrivbordslampa alldeles ovanför, för att ägget skulle ha rätt temperatur.. Jag väntade och väntade. Mamma sa åt mej flera gånger att inte ha lampan på så nära något som kunde ta eld, men jag ville inte stänga av.. Jag ville ju ha en kyckling!