Igår på jobbet höll jag på å greja. Ser en tjej som står och tittar åt mitt håll fast står liksom i kö så jag frågade om jag kunde hjälpa henne..

-Ja absolut, jag vill ha jeans!

T: Men herregud heter du Pia??

P: Jaa men åå är det du Therese! Va kul

Kram kram och sen var ju kacklet i full gång! Vad gör du nu? Var bor du? Har du barn? Karl? osv osv osv.. Vi hittade jeans, kacklade lite till! -Ska jag sy upp dom? Ok det tar en kvart, kom tillbaka!

Sydde och fixade! Hon kom tillbaka. Kacklade lite till. Kul och se dej! Kram Hejdå!

Kul att träffa en gammal klasskompis som jag inte sett sen studenten!

Tog ett par timmar...

"Tessan, du har telefon!"

-Hej, det är Pia!

T: Å hej, näe blev dom inge bra??

P: Joo jag tycker om dom, men det sitter en vit plastplutt kvar i fickan på dom som jag inte får bort..

T: En vit plastplutt?? Vad kan det var.... Åååå Nej!! Du har larmet kvar på dom! Var bor du??

P: I Djurås så kanske jag kan åka till kupolen och ta bort den??

T: Jag fixar lite, och ringer tillbaka till dej?!

Ringde kupolen och fixade en butik som ska ta bort den åt henne.. Så klantigt!

Så kan det gå när man kacklar samtidigt som man gör annat! Nu ordnade det sej och hon är inte arg eller så, hon skrattade åt det, skönt! Tänk om alla kunder var så.. Tur att man inte släpper iväg larm hur som helst!

Men det var kul att se Pia igen!!