I lördags var det dagen D! Dagen jag sett fram emot så länge! En av mina vänner gifte sej och jag började dagen med att åka till frissan och bli fin i håret! Blev jättebra! Var hemma hos mamma och gjorde oss iordning jag o M. Å va snygg han va! Grrr...

Jättefint i kyrkan, de var så vackra båda två! Dom strålade som två solar!

Vidare iväg till festen som började jättebra, god mat, trevligt folk och allt var nöjda! Trevliga tal, inga såna där tråkiga som man sover sej igenom, utan alla verkade ganska genomtänkta och det gick inte att missa att brudparet verkligen är omtyckta! Efter maten blev det dans. Och där är tyvärr det mesta svart för mej! POFF, Va fan hände!? Tyckte inte jag drack såå mycket. Kommer inte ihåg så mycket alls faktiskt. PINSAMT! M såg hur dålig jag blev och ringde efter skjuts på en gång, TACK! Tror att jag åkte hem innan jag ställde till med någon skandal eller skämde ut mej totalt, är det någon som vet motsatsen så får ni gärna tiga om det, och låta mej tro i min lilla värld att jag åkte hem innan, inte efter skandalen.

Gratis sprit är tydligen livsfarligt, ialla fall om man dricker sällan eller har ätit dåligt plus att man har mens. Det va en sån där otäck fylla, drack bara vin men det blev en riktig spritfylla. Hade jag inte varit i ett slutet sällskap hade jag faktiskt nästan misstänkt att någon lagt nåt i mitt glas, allvarligt.. I allafall var jag jättebesviken redan på natten. Vägrade åka bilen hela vägen hem och gick sista biten, kom hem till mamma, slängde av mej klänningen, skor, drog ur löshåret, slängde mina smycken, skrek och svor i bara bh och ett par minimala stringtrosor dagen till ära. Mamma undrade om jag o M va osams men det va vi ju absolut inte, den enda jag var osams med var mejsjälv.

När jag vaknade på morgonen tänkte jag, fan jag måste ur med löshåret men det va redan borta. Jag har inte ett minne av att jag gjort nåt av detta på natten. Hade så dåligt samvete av att jag inte sagt tack o hej innan vi åkte, det hör ju för fan till vanligt folkhyfs att man gör. Ringde till bruden, som bara skrattade för jag hade ju gått in enbart för att tacka och tala om att jag var tvungen att åka. Helt jävla svart är det! -PINSAMT!

Men i alla fall, jag hade supertrevligt innan allt tråkigt hände, och TACK Ingrid och Jens för att vi fick komma och dela er dag! Hoppas ni får det trevligt på er bröllopsresa!

På söndagen blev det mest lugnt sen. Lite chips o cola, borde verkligen ha varit brakbakis men va upp vid 9.30 ungefär. Sov en stund på eftermiddagen, åt lite mammas köttbullar, sen hände det STORA!!

Victor tog sina första steg!!! Han kan gå!! Har jag förtjänat att se nåt så underbart efter mitt misslyckande kvällen innan?? Han släppte taget och gick mot leksaken jag höll framför honom. Först blev det två små steg innan han satte sej. Sen började han hos mamma och gick mot mej! Mamma räknade till 17 steg! Vi skrattade och hejade på honom så han undrade nog om vi var tokiga. Jag blev så stolt så tårarna rann! Min lilla kille! Tror att M var ganska rörd också, stolt i alla fall! Och mormor fick ju se också som tack för barnvakten! Sen gick han några steg åt gången ett par gånger till. På fredag blir han 9 månader! Igår och idag har han inte varit så pigg på att gå, verkar lite feg. Men vi ska inte stressa eller pressa honom, han är ju så liten, vi har all tid i världen på oss! Men håll med om att han är duktig!

I lördags fyllde även min bästa vän Åsa 18 (29) år! Har knappt hunnit gratulera henne så jag gör det här! Lägger upp den finaste bilden jag har på henne ;-) (om det funkar denna gången) Grattis kompis!!