OS är över för denna gång, såg nyss handbollsfinalen Island-Frankrike. Hejade stenhårt på Island såklart men de förlorade ungefär som alla andra jag har hejat på under dessa spel. Konstigt egentligen att dessa medaljer kan betyda så mycket för människor. För till exempel Kina, som skickar dit barn och ljuger om deras ålder?! Barnet vann, och som tvåa eller som det såg ut på henne förlorare stod en mycket besviken amerikansk tjej. På 100 meter häck vann en jublande glad amerikan (?) och gåendes kom en jätteledsen och besviken Susanna Kallur med OS drömmen splittrad. Efter handbollsfinalen filmades två sidor, på ena sidan planen superglada fransoser som grät av glädje, hoppandes, kramades och jublade! På andra sidan filmas förlorarna, de slagna, gråtandes i förtvivlan över denna missade guldpeng.

För visst är det så, oavsett vad det gäller, att varje gång man vinner, är det på bekostnad av att någon annan förlorar..